| DET SVENSKA RADIOMONOPOLET . Av Lars Lundeberg . Del 1 ORDET |
| I begynnelsen var radion fri. På 20-talet började intresserade privatpersoner experimentera med utsändning av radioprogram som skulle kunna bli intressanta för de flesta. Vid den tiden hade tidningarna sedan mycket länge så gott som fullständigt monopol på nyhetsförmedling. Därtill hade tidningarna i stort monopol på daglig informationsspridning. De hade det dagliga problemformuleringsprivilegiet. Tidningarna ägde idedebatt, historieskrivning, underhållning, presentation av nya företeelser, recension av kulturevenemang, beskrivning av samtida konflikter i världen,.. På ett språk som alla kunde ta till sig. De hade grepp om populär beskrivning av livet. Pressen hade i stort tagit över kyrkans roll som tankenormal. Kyrkan hade tidigare krävt ensamrätt över folks funderingar och även haft nyhetsförmedlande roll. Den kristna kyrkan hade ännu långt tidigare använts av de starka i samhället för att ta över problemformuleringsprivilegiet från folkens hednatro. Gemensamt är hur de starkaste söker kontroll över folks ord och då även tankar samt verklighetsuppfattning. Vitalt är redskap för masspåverkan som kyrkor, press och radio. Kontroll över redskap. Den som talar för dessutom över en verklighetsuppfattning vilken oftast gynnar den talande. Många vill ha ordet. Ordet är åtrått av maktaspiranter. De söker hålla ordet som boskap. Men som tamboskap i fångenskap blir det monopoliserade ordet fördummat och utan vitalitet. Ordet speglar människans tankar, vilka hon ständigt söker utveckla. Individens inneboende drift att ständigt tänka nytt innebär att även språket förnyas. Även de utan maktposition har denna drift att tänka nytt. Ifrån maktpyramiden kallas deras språkliga utveckling för "slang". Ett nedsättande uttryck avsett att minska fria uttryck. |
| Slang tar initiativet ifrån monopolmakten och dess mall för politisk korrekthet. Slang upplevs därför som kryddad med rebellisk kraft. Då den skapas utanför den stabila makten får slang mångas öra och sympati. Utom de som ser bevarande av maktpyramiden som viktigare. De har ofta sin egen postition att försvara och bemöter nya ord (och andra kulturuttryck som t.ex. rockmusik och popradio) enligt följande schema; 1. ignorans, 2. förakt, 3. fördömande, 4. förbud, 5 övertagande i egen regim, 6 förhöjande till nobless och 7. norm för folket. Vid det laget är Ordet så urvattnat och förmedlat av så väldresserade röster att det åter förlorar folklig aktning.
I Sverige har fria radiostationer fungerat som "slanguttryck" i mediekulturen. För att makten ska behålla sin position måste den ständigt bekämpa fria utryck och ständigt själv tillföra nya fräscha uttryck. Gärna ta över folkliga uttryck och göra dem till delar av makten. Förr var det tidningarna som sög upp och uppfann nya uttryck och begrepp. På så sätt formade de även uppfattningen av verkligheten. Därför har "modernt" fått positiv klang "konservativt" negativ. KONSTANT FÖRÄNDRING Fidel Castro tog makten 1959 men uppmanar att Revolutionen ska pågå än idag. Det handlar egentligen om makt. Om folk lever konservativt, efter egna traditioner och idéer, så behövs inte överheten. Folk lever själva. Och om folk själva hittar på nya saker, så behövs inte makten. För att behålla makt och göra sig angelägen inför folket gäller det att ständigt ta initiativet och presentera nya saker som viktiga. Därför ska såväl konservatism som fria idéer bekämpas. Men de senare kan med fördel tas över och tämjas. Nyhetsförmedling blir här ett mycket bra verktyg för att behålla makt. Mer om det på nästa sida. |